Där betesmark en gång låg: hur återbeskogning återför Panamas skogar
Under decennier avverkades stora skogsområden i Panama för extensiv nötkreatursuppfödning. Kvar blev degraderade gräsmarker med låg biologisk mångfald och kraftigt försvagade jordar. Det här projektet sätter in insatser på exakt de platser där skogen har försvunnit.
På en total projektyta på 13 242 hektar, jämförbar med storleken på Paris, omvandlas 8 539 hektar degraderad mark till artrika blandskogar. Plantagerna består av inhemska trädarter och teak. Parallellt odlas kakao i ett agroforestry-system, vilket främjar den biologiska mångfalden och skapar ytterligare inkomstkällor för lokalbefolkningen. Skogarna förvaltas och certifieras enligt FSC-standard.
Projektet skapar arbetstillfällen i landsbygdsregioner i Panama och lägger särskild vikt vid rättvisa och säkra arbetsförhållanden. Medarbetarna deltar regelbundet i utbildningar, bland annat om brandskydd, arbetsmiljö och hållbara skogsbruksmetoder. En offentligt tillgänglig klagomåls- och inlämningsmekanism säkerställer att lokala intressenter kan framföra sina synpunkter när som helst.
Mer än 26 000 människor i de omgivande samhällena gynnas direkt och indirekt av projektet, bland annat genom förbättrad lokal infrastruktur och ekonomisk utveckling.
Projektet bidrar till att uppfylla FN:s mål för hållbar utveckling
Hur beskogning, återbeskogning och agroforestry bidrar till klimatarbetet
Det finns en rad olika metoder för att återställa degraderade landskap och öka koldioxidinlagringen. Dessa inkluderar beskogning (att etablera skog på mark som tidigare inte varit skogsbeklädd), återbeskogning (att återställa degraderade eller avskogade skogsområden) samt agroforestry-system som integrerar träd i jordbruksmark.
Klimatprojekt som kombinerar dessa metoder har ett helhetsperspektiv på landskapsrestaurering. De främjar naturliga regenerationsprocesser, planterar aktivt inhemska trädarter och integrerar träd i jordbrukssystem. Detta ökar inte bara koldioxidlagringen i biomassa och jordar, utan förbättrar också biologisk mångfald, markens bördighet och vattenhållande förmåga.
Lokala samhällen spelar en central roll i genomförandet av dessa aktiviteter genom att bidra med traditionell kunskap och hållbara markanvändningsmetoder. Åtgärder som att skydda regenerationsområden, plantera inhemska arter, etablera agroforestry-system samt genomföra mark- och vattenvårdsåtgärder bidrar till att återställa ekosystem samtidigt som de stärker försörjningsmöjligheter.
Forskning visar att skogsrestaurering och förbättrad markförvaltning har stor potential att motverka klimatförändringar genom att avlägsna CO₂ från atmosfären. Projekt som kombinerar beskogning, återbeskogning och agroforestry utgör därför en mycket effektiv och skalbar naturbaserad klimatlösning. Projekten i ClimatePartners portfölj är certifierade enligt internationella standarder.
Projektet syftar till att bidra till dessa FN:s mål för hållbar utveckling (SDG).
Fyra kriterier som projekt måste uppfylla för att nå kvalitetströsklar
Livscykeln för ett klimatprojekt
Ett klimatprojekt har en bestämd livscykel som består av olika faser, från genomförbarhetsanalysen till avveckling av verifierade utsläppsminskningar (VERs).
Projektutvecklaren granskar projektets allmänna genomförbarhet, projektets design och finansiering. Därefter förbereds Projektdesignsdokumentet (PDD), som innehåller all grundläggande information om projektet, såsom syfte, plats, tidplan och varaktighet.
I detta skede granskar oberoende revisorer Projektdesignsdokumentet (PDD) och informationen det innehåller. Detta skede inkluderar ofta också fältbesök med intervjuer och analyser på plats. Revisorerna är ackrediterade, opartiska bedömare som måste godkännas av den relevanta standarden som en validerings- och verifieringsorgan (VVB). TÜV Nord/Süd, S&A Carbon LLC och SCS Global Services är exempel på VVBs.
När projektet har validerats kan det registreras hos en standard såsom Verified Carbon Standard eller Gold Standard. Alla högkvalitativa klimatprojekt bygger på internationella standarder. Dessa standarder ger ramverket för projektets design, konstruktion, koldioxidredovisning och övervakning. Erkända standarder gör klimatprojektsystemet och själva projekten motståndskraftiga, spårbara och trovärdiga.
Efter att klimatprojektet har registrerats börjar övervakningen. Här övervakar och dokumenterar projektutvecklarna uppgifterna om projektets aktiviteter och framsteg. Övervakningsfasens längd varierar från projekt till projekt: den kan omfatta två år, men dokumentation under fem eller sju år är också möjlig.
I slutet av varje övervakningsfas kontrollerar och bedömer ett validerings- och verifieringsorgan (VVB) om de värden och projektaktiviteter som anges i övervakningsrapporten är korrekta. Precis som vid validering är besök på projektplatsen ofta en del av verifieringsprocessen.
När utsläppsminskningarna har verifierats kan de utsläppsminskningar som bekräftades i verifieringsfasen utfärdas som VERs. Stegen med övervakning, verifiering och utfärdande av VERs upprepas regelbundet och betraktas därför som en cykel.
När en VER har använts måste den avvecklas. Denna process återspeglas också i registret. Om finansieringen av ett klimatprojekt sker genom ClimatePartner, paketeras VERs i ett system certifierat av TÜV Austria och avvecklas regelbundet. Detta säkerställer att varje VER inte längre kan säljas och bara används en gång, vilket förhindrar dubbelräkning.
Utforska fler projekt
Biokol för klimatåtgärder, friska jordar och bättre skördar
Ett certifierat klimatprojekt kombinerat med ytterligare engagemang
Utbyggnad av förnybar energiproduktion i Asien
Keramiska vattenfilter sparar CO2 och förbättrar hälsan
Förbättrade spisar världen över – för bättre hälsa och renare luft
Ett certifierat klimatprojekt kombinerat med ytterligare engagemang
Tillgång till grön energi i Afrika
Ett certifierat klimatprojekt kombinerat med ytterligare engagemang
Återställda ekosystem tar bort kol
Förvandla förstörda jordbruksmarker till hälsosamma ekosystem
Förbättrade spisar - bättre för hälsan och miljön