Återplantering av skog och bättre levnadsvillkor för småbönder

Indien, Tamil Nadu

ClimatePartner ID: 1433

Projektinformation

I praktiken

Projektets inverkan

Fakta om projektet

Kvalitetskriterier

återplanteringLär känna projektet

I detta projekt bekämpar småbrukare den ökande avskogningen och de förödande effekterna av klimatförändringar som torka, stormar och fattigdom genom åtgärder för skogsplantering. "International Small Group and Tree Planting Program" (TIST) stöder bönder i Indien, Tanzania, Kenya, Uganda, Nicaragua och Honduras i återplantering av skog och främjar en hållbar utveckling av deras samhällen. Sedan projektet startade 1999 har de planterat mer än 13 miljoner träd. Projektverksamheten är decentraliserad. Varje projektområde omfattar flera gruppcenter, mestadels i regionalt viktiga byar.

I Indien omfattar projektet över 1 300 små grupper, 7 000 medlemmar, 851 byar och 2 138 hektar. De flesta småbönderna lever på självhushållsjordbruk. De planterar träd och behåller ägandet av sin mark samt frukterna, nötterna och skogsprodukterna de skördar. Hittills har bönderna planterat över 1,4 miljoner träd i Indien.

11 047 t CO₂Uppskattade årliga utsläppsminskningar

Projektets standard

Projektet bidrar till att uppfylla FN:s mål för hållbar utveckling

Hur fungerar klimatkompensation med återplantering och nyplantering av skog, samt markrehabilitering

Skog utgör grunden för liv och hör till jordens viktigaste koldioxidsänkor. De utgör livsutrymme för djur och växter, samtidigt som de filtrerar luften och skyddar marken, bevarar vatten och bidrar till att klimatet balanseras. De senaste årtiondena har dock de globala skogsarealerna minskat kraftigt på grund av mer bebyggelse, utökat jordbruk, illegal skövling och utvinning av råmaterial. Nyplantering och återplantering av skog ihop med markrehabilitering höjer ekosystems förmåga att lagra koldioxid, både i skogens biomassa och i marken. Lagringsförmågan varierar beroende på trädart, ålder och placering. Experter skiljer på följande åtgärder:

Vid skogsplantering omvandlas områden utan skog till skogsyta. Återplantering innebär att skogsområden som har skadats eller blivit kalhyggen återställs. Vid markrehabilitering förtätar man vegetationen på marknivå. Det kan ske med hjälp av träd, buskar eller andra växter. Projekten med denna teknologi i ClimatePartners portfölj är registrerade enligt internationella standarder

Projektet syftar till att bidra till dessa FN:s mål för hållbar utveckling (SDG).

Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt

Industri, innovationer och infrastruktur

Fakta om projektet

Klimatprojekt kan generellt delas in i tre kategorier: koldioxidminskning, koldioxidborttagning och koldioxidundvikande. Projekten som fokuserar på koldioxidminskning syftar till att minska mängden växthusgaser som alstras från en specifik aktivitet, exempelvis genom förbättrade spisar. Koldioxidborttagningsprojekt syftar till att extrahera koldioxid från atmosfären och lagra den i kolsänkor, som till exempel skogsplanteringar. Slutligen syftar projekt inom koldioxidundvikande till att förhindra att växthusgaser släpps ut i atmosfären, till exempel genom att skydda skogar från avskogning via REDD+-projekt.

Alla klimatprojekt följer internationella standarder som fastställer processer och krav. Dessa krav måste klimatprojekten uppfylla för att erkännas som beprövade metoder för att effektivt minska koldioxidutsläpp.

Klimatprojekt minskar, tar bort eller undviker påvisbart växthusgasutsläpp. Detta uppnås med olika teknologier, från naturbaserade lösningar till sociala påverkansprojekt och förnybar energi.

Klimatprojekten genomgår validering och verifiering av en tredje part. Verifiering utförs regelbundet efter varje övervakningsperiod. Ett validerings- och verifieringsorgan (VVB) kontrollerar och bedömer riktigheten av de värden och projektaktiviteter som rapporteras i övervakningsrapporten och verifierar dessa. Liksom under valideringsprocessen inkluderar även verifieringen ofta besök på projektplatsen.

Klimatprojekt genomgår validering och verifiering av en tredjepart. Valideringsprocessen sker tidigt i projektets livscykel och säkerställer att projektdesignen överensstämmer med gällande processer och krav. Denna fas innebär ofta fältbesök med intervjuer och analyser på plats. Revisorerna, som agerar opartiska bedömare, måste vara ackrediterade och godkända som ett validerings- och verifieringsorgan (VVB) av det ansvariga standardiseringsorganet.

Denna siffra visar de uppskattade årliga utsläppsminskningarna som beräknades innan projektet startade. Det faktiska antalet utsläpp som sparas kan variera under varje övervakningsperiod. För att kunna registreras som ett klimatprojekt, måste projektoperatören inledningsvis lämna in en beräkning av de förväntade utsläppsbesparingarna. Denna beräkning görs med hjälp av ex-ante-metoden och presenteras i ett dokument som kallas Project Design Document (PDD), vilket liknar en affärsplan. Denna initiala beräkning valideras av en oberoende revisor. De värden som fastställs i PDD justeras under regelbundna övervakningsperioder baserat på de faktiska projektdatat. Dessa justeringar dokumenteras i en övervakningsrapport och verifieras igen av oberoende revisorer vid slutet av varje period för att säkerställa processens robusthet. Den oberoende verifieringen fungerar således som en efterhandskontroll av de faktiska utsläppsminskningarna. Verifierade utsläppsminskningar blir inte tillgängliga förrän besparingarna faktiskt har genomförts.

Fyra kriterier som projekt måste uppfylla för att nå kvalitetströsklar

01. AdditionalitetEtt projekt måste leda till lägre koldioxidutsläpp än vad som skulle ha skett utan projektet. Additionalitet innebär också att ett projekt är beroende av finansiering från försäljning av utsläppsminskningar, eftersom projektet annars inte skulle vara genomförbart och den inledande investeringen skulle vara för hög för projektutvecklare.

02. Uteslutning av dubbelräkningUtsläppsminskningen får bara räknas en gång och får inte räknas igen någon annanstans, så en verifierad utsläppsminskning dras tillbaka när den har använts. Denna process registreras i officiella register.

03. PermanensKriteriet om varaktighet säkerställer att minskningen eller avlägsning av koldioxid sker kontinuerligt och inte bara en gång. Detta garanterar en långsiktig fördel för klimatet. Den minsta varaktigheten för ett projekt beror på den underliggande projekttekniken.

04. Revision av oberoende tredje partKlimatprojekt måste regelbundet granskas av oberoende revisorer såsom TÜV Nord. Dessa revisorer kontrollerar att projektet uppfyller relevanta standarder. De fastställer också hur stora koldioxidutsläpp som faktiskt har undvikits eller avlägsnats.

Livscykeln för ett klimatprojekt

Ett klimatprojekt har en bestämd livscykel som består av olika faser, från genomförbarhetsanalysen till avveckling av verifierade utsläppsminskningar (VERs).

Projektplaneringsfas

Projektutvecklaren granskar projektets allmänna genomförbarhet, projektets design och finansiering. Därefter förbereds Projektdesignsdokumentet (PDD), som innehåller all grundläggande information om projektet, såsom syfte, plats, tidplan och varaktighet.

Validering

I detta skede granskar oberoende revisorer Projektdesignsdokumentet (PDD) och informationen det innehåller. Detta skede inkluderar ofta också fältbesök med intervjuer och analyser på plats. Revisorerna är ackrediterade, opartiska bedömare som måste godkännas av den relevanta standarden som en validerings- och verifieringsorgan (VVB). TÜV Nord/Süd, S&A Carbon LLC och SCS Global Services är exempel på VVBs.

Registrering

När projektet har validerats kan det registreras hos en standard såsom Verified Carbon Standard eller Gold Standard. Alla högkvalitativa klimatprojekt bygger på internationella standarder. Dessa standarder ger ramverket för projektets design, konstruktion, koldioxidredovisning och övervakning. Erkända standarder gör klimatprojektsystemet och själva projekten motståndskraftiga, spårbara och trovärdiga.

Övervakning

Efter att klimatprojektet har registrerats börjar övervakningen. Här övervakar och dokumenterar projektutvecklarna uppgifterna om projektets aktiviteter och framsteg. Övervakningsfasens längd varierar från projekt till projekt: den kan omfatta två år, men dokumentation under fem eller sju år är också möjlig.

Verifiering

I slutet av varje övervakningsfas kontrollerar och bedömer ett validerings- och verifieringsorgan (VVB) om de värden och projektaktiviteter som anges i övervakningsrapporten är korrekta. Precis som vid validering är besök på projektplatsen ofta en del av verifieringsprocessen.

Utfärdande av verifierade utsläppsminskningar

När utsläppsminskningarna har verifierats kan de utsläppsminskningar som bekräftades i verifieringsfasen utfärdas som VERs. Stegen med övervakning, verifiering och utfärdande av VERs upprepas regelbundet och betraktas därför som en cykel.

Avveckling av verifierade utsläppsminskningar

När en VER har använts måste den avvecklas. Denna process återspeglas också i registret. Om finansieringen av ett klimatprojekt sker genom ClimatePartner, paketeras VERs i ett system certifierat av TÜV Austria och avvecklas regelbundet. Detta säkerställer att varje VER inte längre kan säljas och bara används en gång, vilket förhindrar dubbelräkning.

* Endast för certifierade projekt: Den projektrelaterade informationen på denna sida baseras på dokumenten i registret.

Utforska fler projekt